Yo Torpis: tävling

Kurbitsmålning.

Jag målar en ros

och lilja därhos,

en ingen tror,

en ingenstans gror,

och blott till mitt hjärtas nöje

jag slingor och kransar snor.

Jag målar en vår

med nypon i snår,

jag målar en höst

med sippor på bröst,

jag blandar all årets fägring

min drövade själ till tröst.

Jag målar en stad,

en skön och glad,

med torn som ljus,

med portar och krus,

jag målar kung Salomos gamman

bland blomster i frillornas hus.

Jag målar en bild,

en skär och mild,

en ingen vet,

en hemlighet,

förstucken i flocken av tärnor

på mången bergmanstapet.

Men se min kurbits,

dess resning och snits!

Allt högre den gror,

blir kunglig och stor,

en alla gurkornas gurka

från landen där solen bor.

Nu slutar mitt värv.

Jag går med min skärv,

en ingen minns,

en ingenstans finns.

Men hundrade år och mera

kurbitsen står stolt som en prins.

Erik Axel Karlfeldt