Igår var vi till Avesta för att träffa säljaren och mäklaren, och skriva på en salig massa papper. Aron var lika uppåt som vi, och verkade tycka det var helspännande på kontoret. Han åt en massa ur fruktkorgen.
Efteråt åkte vi till torpet där säljaren och hennes pappa visade lite saker. Höjdaren var ju när pappsen skulle berätta vem vi skulle fråga om lov ifall vi ville hugga ner träd i anslutning till tomten. "-Han bor i huset vid korsningen, vägen till Avesta". Vi hängde med. "-Eller vänta.. Där bodde han förut.. Vi brukade köpa ägg av dem som bor där. Nu är det ett hus innanför. Det är stort och fint". Vi hängde inte med. Men det ordnar sig. Stackars gubbe som var tvungen att flytta från sin sommarstuga som han haft i 18 år. Vad ska han pyssla med nu?
När de äntligen åkt därifrån så började jag & Johannes kolla igenom alla skatter. En massa grejjer fanns kvar; möbler, husgeråd, filtar, tavlor, verktyg, utemöbler. Vi var som barn på julafton!
Vi plockade ur lakan och filtar ur sängarna och la in i bilen så mycket som fick plats, och sen plockade jag alla äpplen jag nådde. Vattnet kopplade vi inte ur eftersom vi antagligen kommer tillbaka ganska snart igen!
Fatta hur glad jag blev när jag såg att ljusstaken på spisen stod kvar. Vilka jättegulliga människor som lämnade kvar den åt oss! *Hallelujakören sjunger* 
